- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
408

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med ett ord, kära Kornelli, för dig, som med dina många
verkligt goda egenskaper förenar en anda af galanteri, som
är mer än nära beslägtad med den yttersta lättsinnighet,
för dig är det icke alldeles säkert att i ett sådant fall lita
på heder och grundsatser, ty får du endast ett halft uns
uppmuntran, så ramla de likt korthus.»

»På min ära, Brant», yttrade Kornelli, och en
flammande rodnad for öfver hans ansigte, »är icke du bra
fri-talig? Vi äro svågrar och vänner, det är sant.. . likväl
tycker jag, att du borde taga i öfvervägande den
omständigheten, att mitt tålamod, ehuru af betydligt omfång, möjligen
kunde ha en gräns.»

»Det är icke till ditt tålamod, utan till ditt hjerta jag
talar!» genmälde Brant med lugnt allvar. »Ännu är allt
godt och väl, ännu växa kring dessa båda menniskor fridens
och den husliga sällhetens blommor i ostördt lugn. Låt
dem vara, berör dem icke med lättsinnets giftiga andedrägt.
Ty, en gång vissnade, skola ett helt lifs ånger och smärtor
icke kunna upplyfta dem. De nedsjunka blott en gång för
att aldrig mera uppstå.»

»Du har kommit så i taget med att vara
sentimental i afton, att jag lemnar dig!» svarade Kornelli, i det han
tog ett ljus, inträdde i sin sängkammare och tillreglade
dörren.

Sorgsen skakade den redlige Brant hufvudet. »Jag skall
icke lemna honom i ro», tänkte han, »förrän vi väl komma
härifrån, ty jag misstänker, att han har för afsigt att stanna
en längre tid, och det vore säkerligen icke bra. Jag läste
i afton i Lindorms ögon något, som icke behagade mig. Det
uttryckte hvarken missnöje eller bitterhet öfver Komellis
efterhängsenhet hos hans hustru, men det låg dock ett slags
spioneri i den omsorg, hvarmed han följde hvarje hennes
rörelse. Han förekom mig icke som i går. Kan hända
ligger dock allt detta i min inbillning och min fruktan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free