- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
409

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

här se tingen från deras minst rosenfärgade sida. Gifve
gud att så vore, ty aldrig mera skulle jag kunna njuta
någon sann glädje, om minnet erinrade mig att det var i mitt
sällskap som ofriden beträdde den boning, der ett jordiskt
eden nu blomstrar.»

»Han är en bra intagande man, denne Kornelli!» sade
Lindorm samma afton till sin hustru, då de förtroligt sutto
till sammans oeh talade om dagens passerade händelser.

«Ah ja, han är rolig att höra för några timmar»,
svarade Georgina, » men som dagligt sällskap skulle jag mycket
föredraga Brants lugna, men trefliga väsende.»

»De äro bra och redliga män begge. . . men hvad en
lätt och angenäm ton beträffar, har onekligen Kornelli
företrädet.»

»Ja, käre Gustaf, så vida du med lätt och angenäm
ton menar någonting särdeles luftigt, så erkänner jag gerna,
att du har rätt, ty jag kan ej erinra mig att jag under hela
dagen hört honom yttra tre ord, som icke egentligen utgjort
idel nonsens.»

»Du är bra skarp, min engel!» sade Lindorm och
vände sin intagande makas ansigte mot sitt eget.. . »Säg mig
då, om han misshagar dig och hvarföre han gör det?»

Olycksaliga rodnad, som utgör en af qvinnans egendomliga
beståndsdelar, sqvallrerska, som ljuger lika ofta som du talar
sanning, huru mycket ondt har du icke åstadkommit, då
du bränt på den unga oskyldiga kinden, just emedan det
skuldfria föremålet sjelf vetat, att din närvaro är en signal
till misstanke!

»Och hvarföre misshagar han dig?» frågade baronen
och såg henne i ögat.

Georgina rodnade. Hennes oro väcktes deraf, att hennes
man gjorde henne denna fråga, och hennes förlägenhet öka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free