Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fridens heliga grund, hvar skulle då Lindorms egen frid
hamna? Men hvad Kornelli beträffade, trodde Lindorm att
det nog gaf sig: han behöfde endast ombyta föremål för att
ombyta känslor.
Sedan han slutat sina göromål, öfvertalade han Holk
att på aftonen göra sig och Hermer, som också varit vid
tinget, sällskap till Engelviken, för att spela ett parti vira
och göra bekantskap med kapten Kornelli. Häradshöfdingen
som aldrig kunde motstå argument, i hvilka ett virabord
figurerade, gaf lätt sitt bifall. Och herrarne reste. Vid
ankomsten funno de fru Hermer och Kornelli ensamna i
förmaket, spelande piket. Georgina satt i kabinettet, söfvande
sin lille gosse, som hela dagen varit ovanligt kinkig i följd
af tandplågor.
»Min egen Georgina», sade Lindorm ömt och lindade
smekande sin arm omkring både mor och barn, »har du
tråkat så här hela dagen?»
»Jag har visst icke tråkat/» svarade hon leende...
»Men, min gode Gustaf, sällskap har jag ej kunnat vara utom
vid middagsbordet, och hade jag ej fått mamma hit i dag,
vet jag ej huru kapten Kornelli skulle tagit sig ut.. . Han
torde haft ledsamt nog ändå, fruktar jag.»
»I sådant får en hvardagsgäst fmna sig!» genmälde
Lindorm. »Kornelli är dess utom så enkel och alldeles icke
ceremoniel. Jag är rigtigt glad, att vi ha honom här.»
Men häruti sade han en osanning: egentligen önskade
han Kornelli långt borta, emedan han ofta nödgades göra
resor på längre och kortare tid, dels till tinget, dels i andra
affärer och kommunala angelägenheter, och derunder skulle
Kornelli få allt för mycket tillfälle att vara ensam med
Georgina, hvilket han nu, sedan förnuftet börjat få välde, fann
mindre önskvärdt och nödvändigt, ehuru icke för Georginas
skull: på henne var han säker. Han såg nu med Brant,
att ett vansinne, ett spöke fått magt med honom. Och i
Kornellis drag tyckte sig Lindorm vid sin hemkomst finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
