Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag icke sjelf så enträget bedt dig stanna q var, då din
ädlare känsla bjöd dig att fly, och jag således icke sjelf
deri-genom varit skulden till olyckan, så blefve jag den siste på
jorden, som bjöde handen till försoning, hvilket jag ännu en
gång gör af godt hjerta, och det med bibehållande af den
aktning och vänskap, som förut egt rum mellan oss. Män
kunna glömma och förlåta ömsesidig svaghet, utan att
der-före behöfva förakta hvar andra.»
»Hvad du talar», svarade Kornelli, »må härröra af
ädelmod eller feghet, saken blir dock den samma. Vi hafva
båda djupt förolämpat hvar andra, och blod måste flyta:
någon annan försoning hvarken förstår eller vill jag förstå.
Och vägrar du den, så förklarar jag dig offentligen för en
pultron, hvilken kan se en annan man vid din hustrus fötter
utan att du vill aftvå skymfen i blod.»
»Nog, nog», sade Lindorm och viftade otåligt med
handen, »det skall bli som du åstundar.. . Hvilken timme
väljer du?»
»Klockan sex i afton... på planen der borta bakom
parken. Jag har brådt om.»
Lindorm gick och inneslöt sig i sina egna rum.
Den kamp, han här utstod, var ryslig genom att veta
med sig sjelf det han, för tillfredsställandet af en usel nyck,
en lumpen, den förnuftige mannen ovärdig svaghet, uppoffrat
sitt och sin makas lugn, sin jordiska lycka, kanske sitt eller
Kornellis lif, må hända äfven liennes, som han älskade mer
än allt annat på jorden ... O, de voro outsägligt qvalfulla,
alla dessa tankar! De fastsögo sig i hans hjerta och läto
honom undergå den mest fulländade tortyr af ångrens qval.
Hårdt pliktade han, under de två långa timmar som han
var innesluten, för sin sjelfviskhet att på ett så farligt spel
hafva hållit sin jordiska lycka. Han skref ett bref till
Hermer, deruti han upprigtigt meddelade hela förhållandet och
anhöll, att han genast ville komma öfver, för att, hurudan
utgången än måtte blifva, bistå dem. Men på det Hermer ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
