Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som trycka. Du borde likväl fatta, att pligtens boja är tyngre
än slafvens, då den sammanhålles endast af hederns, och
vanans kalla former.
Ädle broder, afkasta fordomens trånga begrepp! Tänk
dig ett förbättradt förhållande, och det måste följa, då min
själ får frid. Och tror du, att jag nu mera kan finna den
i mitt hemland? Nej, jag kände den ej, hade ej känt den
allt sedan den veka, men likväl så hårda kedjan slingrade
sig omkring min lifstråd.
Hvad tror du nu senast drog mig bort? Det känner
du icke heller. Det var mörka, hemlighetsfulla gåtor, dem
min brinnande inbillning knappt kunde tyda, ty de lågo i
töcken då jag lemnade Norge.. Det var först här de blefvo
klara, tyvärr på dubbelt sätt... Men det var icke det jag
ville säga. Nej, jag ville öfvertyga dig, att om jag känt
trefnad och frid der hemma, hade jag låtit allt fara, som
lockade mig till Sverge. Jag hade då aldrig trängtat efter
nya, vexlande skiften, aldrig åtrått att spela med hämdens
blytärningar.
Nu är det dock annorlunda, ty första tämingskasten
äro redan gjorda, och jag känner stundom en satanisk lust f
att spela det spelet till slut.
Men nej, jag tror icke det går dertill! En engel står
vid min sida och håller mig till baka.. och jag, jag, Blum,
står vid randen mellan tvenne afgrunder, men mellan dessa
båda går en smal spång: från den kunde jag svinga mig
öfver till himlen, och stode jag en gång der, försvunne jorden
med dess låga begär, dess usla, onaturliga, men också evigt
retande samhällsförhållanden. Denna spång, Blum, den
känner du — och öfver den måste jag.
Men jag kan ej inkomma på dessa ämnen utan att
råka i en så feberaktig spänning, att jag på sätt och vis
afviker från det egentliga ändamålet med mitt bref. Och
detta ändamål var att säga dig, att jag nu ärnar vända mig
till direkt ort. Du kunde i denna grannlaga och smärtsamma
angelägenhet hafva bistått mig, men for första gången finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
