Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag dig sluten, kall, fullkomligt afvisande. Är det ett brott jag
önskar? Hvarföre tillstädjes det då af våra lagar? Låt
mig slippa att evigt höra talas om den moraliska lagen: den
har här dessutom redan afgjort, och vi hafva nu endast den
andra att följa. Deruti ligger icke något orätt, ty hvartill
skulle vi behöfva lagar, om vi ej tryggt kunde vädja till dem.
Du, Blum, en lugn karakter, en rik, inflytelsefull man,
född till olika principer mot mina, har äfven olika begrepp
om de menskliga tingen och deras förhållanden i och genom
hvar andra. Dessa begrepp utgöra din egendom, och jag
vördar dem, men akta dig, att icke en gång samma känsla,
du nu så mycket fördömer hos mig, spelar dig det sprattet
att öfverändakasta all din humana vishet!
Jag borde unna dig detta för ditt närvarande förhållande.
Du hopfogar bara, utan alla bevekelsegrunder (undantagna
de evigt utslitna), triviala förmaningar att återvända. Du är
kort, butter och i högsta grad tråkig. Du utvecklar icke
ens i något enda fall din vanliga skarpsinnighet i konsten
att bevisa. Det måste fattas dig något. Låt mig veta det,
och ehuru jag har både hufvud och hjerta så fullt, att begge
äro färdiga att springa i luften, och kanske äfven snart göra
det, om någon gnista råkar falla i det krut, som der är
förvaradt, så — detta allt oaktadt, — är jag som en
redlig, trofast stallbroder i lif och död redobogen att ännu en
gång kasta bördan bakom mig och ila till ditt bistånd.
Lef väl, Blum! Ännu ett par veckor vill jag begrunda
saken för att icke förhasta mig. Derefter gripes den an
med så mycket mera allvar. Och frukta icke du! Hvarken
grannlagenhet, finhet eller redlighet skola komma att fattas
vid dess utförande... Men der måste äfven finnas
upp-rigtighet.
Din trofaste
Leiler.
P. S. Vet du, när jag ibland står på de höga
ställ-ningame vid kyrkobyggnaden eller här hemma från mitt
fönster med en sällsam känsla betraktar det ur jorden upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
