- Project Runeberg -  Kyrkoinvigningen i Hammarby. Roman /
93

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sigillet och gjorde min af att bryta det.,. . »Får jag?»
frågade hon leende.

»Hvarför icke, om det roar er?» svarade han med an*
strängning att synas likgiltig.

»Ah, har jag ert bifall, då inväntar jag icke andra
tillåtelsen!» utropade Alfhild lifligt, och i ett nu var sigillet
söndertryckt och brefvet upprifvet.

Nu bleknade Leiler: den korta, afbrutna andedrägten
vittnade om en våldsamt kufvad rörelse. »Akta er, Alfhild,
ni bränner erU sade han med förändrad, likväl icke mycket
svag röst, och med en hastig vändning tog han brefvet ifrån
henne och stoppade det på sig.

»Således ändå något vigtigt, något hemlighetsfullt,
hvilket till och med förändrar uttrycket i alla edra dragl»
ytt-xade Alfhild i en ton, som något smakade af
misslynt-het. »Ni ville blott se huru långt jag skulle gå.»

»Alfhild», svararade Leiler sakta, men med en röst,
hvars betecknande allvar fann vägen till hennes själ, »Alfhild,
om du», — för första gången begagnade han denna så
förtroliga och betydelsefulla benämning — »om du blir lik andra
qvinnor, om jag finner dig småaktig, misstänksam,
afund-sjuk eller nyckfull, då. .. upphör mitt förtroende, och den
q vinna, jag icke kan egna detta obetingadt, skall, om jag
ock älskade henne ända till afguderi, snart ryckas ur mitt
hjerta. Förtroende, Alfhild, är den grund, hvarpå våra
ädlaste känslor böra hvila. Säg, känner du i denna stund,
ehuru du i mina händer ser ett bref från en annan qvinna,
hvars innehåll du icke nu kan få veta, känner du det
oak-tadt ditt förtroende till mig fast, orubbligt, orubbligt under
alla skiften?»

Nu var det förbi med Alfhilds missnöje. Hon kunde
ej svara: hennes rörelse var för stark, för häftig. Hon
erfor en brännande smärta och ånger deröfver, att hon
verkligen varit småaktig och att hon sårat den man, hon i
djupet af sitt hjerta tillbad, men hvar finna ord just i detta
ögonblick, då hon blott egde Jcänsloi’?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efckih/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free