Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sväfvade öfver fruntimmernas bleka läppar. Härvid uppsteg
han, tillslöt dörren till salen och ringde efter en betjent att
ställa fram spelbordet.
Tysta och helt och hållet fördystrade, satte sig
med-lemmame af den grefliga H:ska familjen till den förströelse,
som skulle återställa jemvigten i deras sinnen.
Under tiden göra vi ett besök hos grefve Albano.
I ett stort, fyrkantigt rum, upplyst af en i taket
hängande glaslampa, stod en dyrbar paradsäng med tunga
draperier af mörkgrönt siden. Den hörde till de antiqviteter,
som blifvit bibehållna från gamla tiden. På denna säng låg
nu, fullt klädd, en nästan askfargad gestalt, hvars oordnade
hår, yfviga polisonger och långa hoptofvade skägg till samman
bildade en ram, hvaruti det hemska ansigtet med de
brinnande ögonen och de tjocka, färglösa läpparne var infattadt.
Den sinnesyra, hvaraf grefve Albano lidit, hade efter de
första sex veckorna af sjukdomen småningom förmildrats och
slutligen alldeles förändrat karakter. Om han nu någon gång
var oredig, behöfde man likväl aldrig frukta för utbrott af
raseri. Tvärtom tillkännagaf sig närvaron af ett sådant
tillstånd i en förökad mjeltsjuka och skygghet samt en
utomordentlig envishet i frågan om hans yttre skick. Ingen fick
raka honom eller ens göra minsta påminnelse om hans
utseende: sådant tålde hans ej, men sjelf begärde hanflere
gånger spegeln och kunde en hel qvart i sender ligga och
se i den och liksom njuta af sin förfärliga fulhet.
Icke sällan under sådana stunder förvredos hans läppar
till ett eget skratt, men om det var smärta, löje, harm,
vansinne eller en blandning af allt detta förenadt, det visste
ingen. Han kunde gå uppe en eller par timmar i sender.
Derefter återvände han till sängen och nedsjönk kraftlös.
Han talade sällan och svarade ännu mindre då andra
talade till honom, och hans enda sysselsättning var att nästan
oafbrutet stirra på prydnaderna i det inre af sängtaket.
Så låg han äfven nu, nyss efter sedan Telma inträdt.
Hon satt på en taburett vid hans sida, och lampskenet föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
