Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjortond© kapitlet.
Arkitekten i sitt hem.
Nära ett af det härliga gamla Norges majestätiska vatten*
drag låg den lilla vackra gård, som var Leilers fådemearf,
och dit styrde han nu kosan mellan de pittoreska skogs- och
bergstrakterna.
Det var en mörk afton, söndagen före jul. Snön föll
i stora flockar och hade nästan helt och hållet igenyrat den
väg, han med möda sökte hålla. Den ledde i slingrande
rigtningar utfor en brant backe, hvilken från vilda bråddjup
förde ned till en liten slätt, der det hvitrappade
envåningshuset med sina gröna, nu tillskrufvade luckor låg skyddadt
för yttre stormar genom den mur af höga furor, som omgaf
dess gård och sträckte sig ned till sjön
Ju närmare Leiler kom, desto klarare lyste
ljusstrimmorna mellan luckorna i den så kallade »dagligstugan». Hans
bröst sammanpressades af känslor, för mycket mägtiga att
gifva luft, men gång efter annan tryckte han handen mot
hjertat för att liksom hämma dess oroliga slag. 1 detta
hus var han född, hade der lekt som gosse, svärmat som
yngling och kämpat mer än en inre strid som man. Fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
