Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fatta. Och likväl har din kind bleknat, din panna blifvit
fårad. Det gifves andra bekymmer.»
Arkitekten öppnade dörren och trädde sakta öfver
tröskeln.
Vid hans första tag i låset spratt den unga modern
hastigt till och uppgaf ett svagt rop, hvilket åter väckte
barnet till dess sakta jemmer.
»Blif ej rädd, Maria, det är jag! Förlåt om jag skrämde
dig... Är den lille sjuk?»
»Ack, ja, han är mycket sjuk!» svarade en nästan
otydlig röst. »Förlåt, jag kan icke resa mig, emedan ..
emedan han oroas deraf!» ’Och emedan min häftiga
sinnesrörelse hindrar mig derifrån P kunde hon hafva tillagt utan
att träda sanningen för nära, ty denna rörelse var verkligen
så stor, att hon kände sig på väg att svimma. Djupt
nedböjde hon det alldeles snöbleka ansigtet till sitt qvidande
barns hufvud.
»God afton, vän Blum!» sade Leiler. Rösten var
likväl ej så säker som vanligt, och handen, som han räckte
vännen, rördes af en lätt darming.
»Välkommen till ditt eget hem, Leiler», svarade Blum,
»och ursäkta, att jag under din frånvaro till en del åtagit
mig värdskapet. Som granne och vän har jag ej kunnat
se din hustru lida emam.»
»Tack för din vänliga omtänksamhet, hvarigenom du
förbinder mig!» yttrade Leiler i kall, höflig ton. Han var
sårad och vände sig från Blum till sin son.
»Har han länge varit sjuk, bästa Maria?»
»Redan flera veckor. Det är snart förbi!» Hon såg
upp: den töckenhöljda blicken mötte hennes makes. Leiler
tog hennes hand och kysste den så som en bekant man kysser
ett fruntimmers hand, med artig likgiltighet. Sedan såg
han icke på henne, utan blott på barnet.
Han tog en stol och satte sig vid kakelugnen bredvid
sin hustru. Blum mätte golfvet med långa steg; det syntes,
att vreden jemte någon annan lidelse kämpade inom honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
