Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men vid brefvets slut visste han ej en bokstaf af hvad der
stått. Han såg blott Marias tårar, kände den brännande
smärta, som i denna stund förtärde hennes bröst, och hörde
oupphörligt för sina öron de orden: »Läs, vi skola sedan
tala derom!» Och kunde han då tala i detta ämne? Var
det han, som skulle råda? Hans själ våndades i de stridigaste
känslors skärseld, och innerligt önskade han att vara långt borta
från denna tortyr för en hederlig karl, hvilken på en gång
har att brottas med sin egen lidelse, sin pligt och sin
öfver-iygelse, alla stälda emot den qvinnas ära, välfärd och lugn,
för hvilken han, till bibehållandet af alla dessa förmåner, med
glädje ville gifva sitt lif.
»Nå, hvad säger ni om förslaget? Man kan ju icke
begära, att en man skall göra mera för en hustru, hvilken
han vill vara af med...»
Det låg ett kallt hån i Marias ord och blick.
»Hvilken omtänksamhet menar madam Leiler?» frågade
Blum stammande. Han visste alls icke hvarom frågan var,
men han förmodade något vara nämdt i afseende på hennes
framtida bergning.
» Ah, det är dock för mycket bittert, Blum! Ni vet icke
hur det smakar att lida en smälek tusen gånger bittrare än
döden och uttryckt så sinnrikt, att man tycker sig suga
blomsterdoft ur giftet... Men hvad är er tanke?»
»Jag har alls ingen tanke!» svarade Blum entonigt och
upptog än en gång brefvet, för att tvinga sig till bättre
uppmärksamhet.
Vi framlägga det här för våra läsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
