Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var alldeles mörkt omkring henne och gubben Ömros’
välkända steg icke sällan väckte henne till erinran om det
närvarande.
»Flicka, du tager lifvet af dig med de der dumma
grubblerierna!» sade han en gång, då han märkte några
droppar hängande i de långa ögonhåren. »Du blir, så sant jag
lefver, torr och mager som en skrika, om du längre fortfar
på detta sätt!»
»På hvilket sätt, min gode farbror?»
»I fall det nu icke vore mörkt, barn», svarade den
gamle i bestraffande ton, »så skulle jag säkerligen se huru
du rodnade vid den frågan. Förr var det annorlunda: då
någon smärta tryckte dig, flydde du till din gamle vän och
fick tröst och råd. Älskar jag dig nu mindre, eller har du
mindre förtroende till mig än den tiden?»
»Ack nej, farbror, intetdera... men jag kan ej säga
det.»
»Nå, du behöfver just icke skrifta dig. Jag förstår
dig nog ändå och vet, att ni flickor alltid haft svårt att tala
i de der ämnena. Det är äfven som sig bör, ty
blygsamhet kläder qvinnan och är hennes vackraste prydnad, men
måtta, barn! Så har alltid min grundsats varit, och derföre,
om du ej kan tala, kan du åtminstone höra på det der
kapitlet. Jag vill säga dig, att jag ganska väl begrep huru
sakerna stodo, långt förr än Leiler reste och den här
jere-miaden begynte. Än mer: jag såg, att han höll dig
innerligt kär, och jag trodde hvarje dag, att han, såsom en
hederlig karl egnar, skulle begära dig af din far. Men det
blef ej af! Nå, han kunde haft sina skäl att dröja .. kan
väl vara en bra karl för det. Jag säger ingenting derom,
men det säger jag på allvar, att om du icke upphör att
sörja och längta och gråta och pjunka, så blir jag
ordentligt missnöjd med dig. Ty jag vill ej, att en flicka,
uppfostrad af kraftfulla män i den friska naturen, skall bete
sig liksom hon bara insupit månsken under hela sitt lif.
Du måste bli förnuftig, min älskling, och dh har så rftycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
