Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nu voro inne, icke tänkte på att bevaka dörren ... Men
nu, barn, försummar du brunnskuren.»
»Långt derifrån, farbror Sebastian! Det kan ej finnas
en nyttigare, än att höra talas om en annans lidande. O,
gud, om jag vore i Telmas ställe! Jag vågar verkligen ej
mera hvarken sucka eller klaga, i fall jag ej träffas af andra
sorger än af den närvarande.»
»Rätt så, min flicka, nu tycker jag om dig!»
»Fortsätt, gode farbror! Jag ser för mig Albanos gröna
ögon och huru de betrakta Telma.»
»Förstås, det är icke herr arkitektens ... Jo, ser du,
han hade henne att sätta sig i soffan och började stryka med
sin hand öfver hennes — det var inledningen. Och då hon
satt tålig som ett lam, tog han mod till sig och sjöng ut
sitt hjertas ärende.. . Borgstedt påminde sig icke huru
orden föllo, men det lät högtrafvande utaf bara fan ... och
’hon fick väl se hur tacksam och förändrad han skulle bli’
. .. Hvad hon svarade på det talet hördes ej en bokstaf
utaf. Men naturligtvis var det ;a, för han tog henne i famn
... Men när det kom så långt i texten, svimmade hon, då
Albano genast började skrika efter hjelp. Borgstedt kom
insättande från matsalen och nåderna från kabinettet. Och
så blef der ett väsen, ett spring och ett buller så gud sig
förbarme! När den arma varelsen slutligen kom sig före,
svor Borgstedt heligt, att hon såg ut som ett lik, hvilket
reste sig upp i svepningsskruden; men grefve Albano, kan
tänka, blickade stolt omkring sig och sade: Jag önskar att
min fästmö, hvilket hon nu är, icke besväras med några
frågor!’... Vid middagsbordet vankades champagne. Grefven
föreslog de förlofvades skål, hvilken dracks med all
högtidlighet. Och dermed slutades den stora festen.»
»Nej, farbror, dermed börjades den långa offerfesten ...
Och nu har farbror sjelf pratat bort tiden för vattnet. Vi
få tänka på kaffet i stället.»
Men vid middagstiden, då prosten, på grefvens kallelse,
begifvit sig till slottet, nödgades unga Alfhild genomgå di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
