Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den äktenskapliga monarkien förefinnes, komma att
fortfarande utgöra det starkaste oppositionspartiet.»
»Ja, men, min vän, nu komma vi för långt från
hufvud-sakenl» invände grefvinnan otåligt. »Vi tappa ju bort
mönstret under dina kommentarier.»
»Nej, söta tant, jag håller det här!» svarade Telma
och afgjorde tvisten med vacker rådighet. »Jag vill
öfver-tyga onkel, att ännu den gamla satsen står qvar: ’Ingen
regel utan undantag i’ och derför opponerar jag mig icke
mot Albanos önskan, utan spänner upp stramaljen i morgon.»
Friherrinnan småknotade och lät förstå, att Telma ännu
icke visste skicka sig i sin nya ställning. Albano
triumferade. Ömheten i hans blickar skrämde emellertid Telma,
hvilken lika mycket fruktade hans kärlek som hans vrede.
Slutligen gjorde kallelsen till middagsbordet slut på
öfver-läggningen, och på eftermiddagen • var mönsterkorgen åter
förvist till friherrinnans kabinett.
Alfhild qvarstannade en vecka på slottet och fick
härunder ofta tillfälle att beundra Telmas förstånd. Då hon
återkom hem, blef hon mera lugn och tålig än hon förut
varit, och farbror Sebastian, som ej kände hur mycket hon till
sin andliga kraft vunnit genom umgänget med den unga
fröken, uraktlät aldrig att bevisa henne nyttan af sin
vattenkur. Alfhild smålog och lät den gamle mannen få sin vilja
fram. Deras samtal om morgname voro dessutom så trefliga,
att hon aldrig ångrade den stund, hon förnötte vid de par
vattenglasen i gubbens sällskap.
En dag sade prosten, hvilken ville litet uppmuntra sin
dotter: »Hör, Alfhild, jag har tänkt på, att det skulle roa
dig att resa in till B:s marknad. Har du lust, så får du
följa med ? Jag ämar sälja några dragoxar. Tillfallet för
dig blir så mycket mera passande som jag, efter det är förbi
med föret, tar vagnen, den jag tänker byta bort hos
vagnmakaren och med någon mellangift få mig en vackrare. Det
här gamla skräpet är nog skralt nu, då man någon gång skall
resa på stat och har en adertonårig dotter att föra med sig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
