Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stark hufvudvärk. Hon satte sig i hörnet af sin lilla soffa,
drog fram pallen under sina fötter och lutade sig till baka,
för att en gång rigtigt njuta af att tänka i enslighet.
Enslighet yar likväl icke rätta uttrycket, ty den saknades aldrig
på Hammarby, men att tänka i fred, ostörd af eviga frågor,
detta var den enda sällhet Telma kunde våga eftersträfva.
Ungefär klockan sju på aftonen inkom en ung flicka af
ett städadt och trefligt utseende. Det var »frökens jungfru».
Hon bar en tébricka och serverade sin unga matmor med
dennas favoritdryck.
»Är det bättre med nådig frökens hufvudvärk?»
»Icke särdeles. Du får bädda tidigt. Men huru mådde
de på prestgården?» Jungfru Anna hade helsat på sin
syster, som tj enade der.
»Åh, jag tror det inte är så bra just med mamsell
Alfhild. Jag hörde glunkas om ett och annat, som lät rätt
konstigt.»
»Konstigt, huru så? Nog har jag hört af prosten, att
Alfhilds bröstvärk efter marknadsresan blir allt värre, så att
hon nödgas hålla sig inne, men deri är väl ingenting konstigt.»
»Ja ja, visst hade marknadsresan allt sin del i
sjukdomen, men om det var bara förkylning, som gjorde det
värsta, skall jag låta vara osagdt. Tänker nådig fröken att
det inte kan finnas andra orsaker?»
»Nej, det inser jag verkligen icke! Jag har ju sedan
varit sjelf ett par gånger på prostgården och hört, att hon
hostar förfärligt, och ögonen lida af den envisa snufvan.»
»Snufvan?» upprepade Anna med en liten den allra
näpnaste knipning på munnen. »Det händer väl ibland, gunås,
att nådig frökens ögon också äro röda och svullna, och det
utan att någon menniska i hela huset har snufva.»
Telma rodnade lätt. Behofvet att stundom ega någon
varelse att tala med, äfven om denna varelse endast
innehade den* underordnade platsen af en kammarj ungfrutj enst,
hade gifvit Anna en viss frihet och en anstrykning af
herrgårdsbildning, en sak, hvarmed hennes syster »kammar-Stina»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
