Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grefve Albano, stående på sidan om henne, med sina smala
fingrar upplockade ur en liten perlemorask och bredde i
långa rader på bordet.
»Gamle» grefven, stundom så benämd, ehuru hans
ålder endast tillhörde middagshöjden och han vid sina
fyra-tioåtta år syntes nästan yngre än den tjugufyraårige Albano,
grefven gick upp och ned på golfvet med sin stora
sjö-skumspipa i handen, hvarvid han demonstrerade for gubben
Borgstedt, hvilken med händerna på ryggen stod nere vid
kakelugnen, huru man borde upptaga en ny väg för
timmertransporten.
Vid Leilers ankomst gjorde hela sällskapet, som redan förut
helsat på honom, endast en gemensam lätt rörelse. Men
fröken, som naturligtvis icke sett honom, steg upp vid sin
mors halfh viskade: »Arkitekten, mitt barn!» och neg artigt
utan att likväl upplyfta sina ögon på den främmande. Tanken
på, att Albanos blickar följde henne, förorsakade Telma en
ännu större förlägenhet. Också blef hennes svar på
arkitektens höfliga fråga efter frökens helsa samt den artiga
lyckönskan till hennes förestående giftermål helt kort, och
hon tackade Gud, då hon åter fick sätta sig. Men detta
skedde ty värr med en hastighet, hvilken förorsakade att
klädningsärmen råkade i kontakt med perloma på bordet
och strök dem alla ned på mattan, så ordnade de voro af
grefve Albanos egna händer.
’ »Men, söta Telma, så du ställer till!» yttrade
friherrinnan med en straffande blick.
»Ack, gode Albano, förlåt mig!» sade den stackars
förvirrade flickan och böjde sig ned för att börja det stora
fisket. Albano teg, men låg der nu knäböjd på mattan,
jemte den smidige arkitekten, hvilken tycktes vara klippt och
skuren till sådana förrättningar; och under sitt långsamma
sökande märkte Albano huru Leiler, vid hvarje rörelse att
räcka sin fångst i asken, som Telma höll, kastade blixtsnabba
blickar, hvilka djerft sköto fram under hennes sänkta
ögonlock. Detta sista var likväl blott en förmodan, som Albano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
