- Project Runeberg -  Kyrkoinvigningen i Hammarby. Roman /
79

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beherska dem, men jag sade också, att jag möjligen icke
alltid skulle kunna det, när icke min goda engel stod vid min
sida. Jag har stridt, men ty värr hafva många mörka
stunder gått fram öfver mitt lif sedan den vänliga aftonen vid
templet!» Leiler yttrade detta med en ton, som innebar
smärta, ja, kanske en djupare än ljuden förmådde återgifva,
men det som var skedt var skedt. Nu mera båtade ej veklig
klagan. Och han var icke den man, som kunde nedtryckas,
om än förstämmas af de dissonanser, hvilka uppstodo genom
själens splittrade frid. Tyst forskade Alfhilds ögon i hans,
men hon vågade ej göra någon fråga.

»Du engel», återtog han, och hans röst, äfven som hans
ansigtsuttryck, förändrades till en bild af det, som nu
föregick i hans inre, »du söker hos mig en återklang af
grundtonen till ditt eget väsende. Den finnes icke nu, kan ej finnas,
ty jag är ej ren som du. Men, min Alfhild, när den tid
kommer, då du beständigt omsväfvar mig, när din närvaro
bortviftar allt mörker och dina läppar bortkyssa molnen från
min panna, då vill äfven jag blifva ren och dig värdig.
Till dess, älskade, bed för mig, bed troget... jag behöfver
det!» Leilers sinnesrörelse blef honom nästan öfvermägtig.
Han steg upp för att taga afsked, i det han hviskade till
Alfhild: »I morgon träffas vi på den hemska bröllopsfesten,
och i öfvermorgon, då jag reser, aflägger jag ännu ett
besök hos dig... . får jag det?»

Alfhild tryckte till svar varmt den hand, han räckte henne
till afsked, och då Leiler framträdde för att utsäga några
höfliga afskedsord till prosten, bjöd denne honom stanna
qvar en stund på aftonen. Men detta vägrade han, och
efter icke fullt tre qvarts timmes besök på prostgården,
galopperade han utåt vägen till Stora Hammarby, så häftigt
att gnistorna flögo omkring hästhofvame.

På yttre borggården stannade han och steg af. Klockan
var då half till sex.

»Hvad skall jag företaga mig i afton? Jag finner ej ro
någonstädes, då jag ej ens fann den hos henne,» sade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efckih/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free