Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort den tid, som, använd med borsten (min far åtog sig
nemligen äfven att stryka plank och hvarjehanda smågods)
gaf mera förtjenst. Som mina anlag dock tycktes lofva
något, skickades jag till Kristiania för att vidare utveckla
min talang, och genom den flit och outtröttlighet, jag
använde, ansågs jag för en temligen skicklig konstnär, när jag,
vid tjugutre års ålder, lemnade denna stad för att ge mig
ut på resor. Min längtan efter detta mål kunde aldrig
verkställas annorlunda än till fots, ty mina högst obetydliga
inkomster förskaffade mig endast ett nödvändigt lifsuppehälle.
Jag hade beslutit att först tåga genom Sverige och
sedan derifrån till Danmark och Tyskland och allt vidare.
Innan dess ville jag dock taga afsked af min födelsebygd och
mina föräldrar för att undfå det bästa och enda, de hade
att gifva mig — sin välsignelse. Återseendet af verkstaden,
der min far satt liksom förr med sina grå lockar nedfallna
öfver den fårade pannan, gjorde på mig ett djupt och
outplånligt intryck. Vid ljudet af mina steg spratt han upp,
och när han såg den ende älskade sonen, slog det af
kärlek ännu så fulla hjertat mången takt fortare än vanligt.. -
Vi lågo i hvar andras armar.
»Kom, låt oss nu gå in till mor!» sade han. »Ensam
vill jag ej njuta min glädje.»
Det blef en högtidsafton, som jag tänker att goda andar
i höjden kunde fröjda sig åt.
Andra morgonen uppackades mina utkast och färdiga
stycken. De voro likväl få, ty färgerna hade vanligen knappt
hunnit torka på mina produkter, förr än de gingo för bröd.
Min far upprullade dem med samma innerliga förtjusning,
som jag i min barndom erfor vid åsynen af målade hästar
och husarer i full rustning. Vid andra ändan af bordet, på
hvilket skatterna aktsamt upplades, satt min mor med
glasögonen på näsan och händerna i kors, för att njuta af de
härligheter, hennes Jeames hemfört. Men ingenting kunde
jem-föras med begges sällhet, då en liten elfenbensskifva
fram-stack och de gamle igenkände de temligen troget återgifna
Kyrkoinvianingen IL 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
