- Project Runeberg -  Kyrkoinvigningen i Hammarby. Roman /
130

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

natten vakat öfver bruden, som funnits liggande på golfvet
i häftiga konvulsioner.

I sex veckors tid låg. målaren i bondens stuga. De
vildaste feberdrömmar hade oafbrutet rasat i hans hjerna
och intet enda ljust ögonblick påmint honom om det
beklagansvärda närvarande.

En gång skulle han dock vakna.

Det var en klar söndagsförmiddag, då han första gången
med redigt sinne såg sig omkring i rummet. Hvarje
föremål var honom främmande, och blott småningom, liksom
med en viss varsamhet, smögo sig det förflutnas bilder, den
ena efter den andra, in i hans själ. En del framstälde sig
i allt för ryslig klarhet, andra åter voro insvepta i en
ogenomtränglig molnslöja, men hvad han erinrade sig af det hela
var tillräckligt att nära nog åter kasta honom i ett likartadt
tillstånd med det, hvarur han nyss uppvaknat. Huru han ,
kommit till det ställe, der han nu befann sig, kunde han ej
förklara, men gissningen kom sanningen temligen nära,
emedan han påminde sig, att han lik en vansinnig hade
flyktat från sin bruds krampaktiga omarmnmg ut på
skogs-stigarne. Men huru lång tid hade sedermera förflutit? Hvad
hade det blifvit af den olyckliga ? Med en rörelse af handen
vinkade han till sig den enda varelse, som fans i stugan, en
gammal gumma. Hon linkade fram till sängen. »Huru
länge har jag legat sjuk?» frågade han.

»Åh, gud ske lof, att 1 börjar tala!» svarade den gamla.
»Det är nog bortåt sex veckor eller så, se’n son min kom
hemkörandes med er från skogen.»

»Hvar är er son?» *

»I kyrkan, både han och sonqvinna. Di ville se på
likfärdsståten.»

Allt blodet rusade till målarens gulbleka ansigte. »Hvem ,
skall då begrafvas?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efckih/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free