Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försämrat sig allt mera: den ena artikeln efter den andra
måste säljas för att anskaffa de få beqvämligheter, hvarvid
han vant sig, och år efter år flyttade han högre upp, till dess
han slutligen befann sig i fjerde våningens vindskammare.
Man bör icke tro, att majoren ej kunnat hafva det vida
annorlunda, om han velat, emedan han egde rika och
förnäma slägtingar, hvilka ej skulle hafva undandragit sig att
med nöje räcka honom en bjelpsam hand. Men de sökte
icke upp majoren, och majoren var för stolt att söka dem.
Han ville liellre äta sin halfva portion oxstek eller lutfisk
(andra hälften delades af madam Lisa) än en hel portion,
köpt för nådepenningar, och så gerna han fordom och äfven
nu drack sitt glas vin, tog han hellre af sin trogna
delta-garinnas hand ett glas vatten än dét förra, då det ej
betaltes ur hans egen lilla kassa.
Madam Lisa lade af kappan och satte mathemtaren vid
kakelugnen, medan hon gick in i det lilla näst intill belägna
köket, hennes egen sängkammare. Från detta allra heligaste
utkom hon med en servet jemte knifvar och gafflar,
hvar-efter mathemtaren och en varm tallrik förflyttades till bordet.
»Du är våt om fotterna, madam Lisa!» sade majoren.
»Det är icke brådt med mig; du behöfver byta om först.»
»Ah, nej, inte är jag våt.. Nu skall majom äta, medan
det är varmt! Se här, rykande ärter och bräckt skinka.,
Det var för magert i middags.»
»Tack, du förträffliga själ! Om du doge ifrån mig, då
blefve det snart slut med mig också.. Men hvar är din
tallrik, så vi få dela.»
»Ingen delning, det blir ej af!» sade Lisa bestämdt.
»Jag har gröt sedan i går afton.»
»Nå bär då bort härligheten! Jag lägger mig utan mat.»
»Så får jag väl göra majorn till viljes!» sade Lisa
småleende och såg så god och vänlig ut, att majoren gång efter
gång nickade åt henne. Hon tog ett par téskedar ärter på
ett téfat och ett litet stycke af skinkan .. . »Seså, nu har
jag min beskärda del!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
