Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prosten steg upp och gjorde en djup bugning. Öfver
hans läppar sväfvade ett belåtet leende, men inom hans
bröst fans en aldrig förspord nedtryckande känsla af oro,
då han med långsamma steg gick öfver den lilla förstugan,
hvilken skilde Alfhilds rum från salen.
»Store gud», sade Alfhild, i det samma ljuden af faderns
välkända gång nådde hennes öra, »hvad betyder detta, farbror
Sebastian? Majoren är här... en aning. . . pappa . .. mitt
bröst, ack, hvad är det som rör sig här inom ?»
Med ett uttryck af nästan vild smärta lade hon gubbens
hand på dess våldsamt vågande yta. . . »Känn hur hjertat
slår .. . hvad vill pappa? Hör, han dröjer .. . han tar i
låset.. Gud!»
Alfhild egde ej flera ord. Med krampaktig rörelse
pressade hon sig intill farbror Sehastian, hvilken, smittad af
hennes ångest och uppskrämd af hennes upprörda tillstånd,
äfven kände sig hemsökt af en djup fruktan. Likväl sökte
han beherska sig och sade i en så fast ton han förmådde:
»Kors, hvad kommer åt dig, barn?»
»Hvad står på?» frågade prosten, som i det samma
inträdde och med missnöj dt utseende betraktade Alfhilds
ställning, der hon nästan orörlig låg lutad mot gubbens axel.
»Hvad är på färde?»
»Det tycker jag bror kan sel» svarade kaptenen tvärt.
»Flickan är ju sjuk.»
»Ah, jag hör aldrig annat än det här eviga pjunket och
pipet!» invände prosten med en mörk blick. »Det är väl
ej värre än att hon kan höra hvad jag har att säga.» Han
närmade sig, upplyfte Alfhilds hufvud, och i det han lade
handen under hennes haka, tilläde han med betydligt
mildrad ton: »Huru är det med dig, min lilla flicka?»
»Jag känner mig mycket dålig, pappa. . det är så
underligt.»
»Åh, prat! Du var ju frisk för ett par timmar sedan.
Var nu förnuftig och snäll och pjunka icke, ty jag har
något att tala med dig om i ett ämne af vigt... Men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
