Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hogst tvenne; och likväl var han alltid tmder*
gifven och innerligt tacksam mot Gud, när han,
afden med bitter strid och försakelse vunna
lor-dagspenningen, kunnat aflägga en skärf för sin
gamla, i djup fattigdom lefvande mor, sedan
han betalt veckans kostpenningar, och insatt
den styfver, lian hvarje lördag bar åt
sparbanken , att bilda den lilla kassa, som utgjorde
hans förhoppning för nästa akademiska termin.
Och sedan hade dessa väggar kunnat
förtälja om alla de bittra och smärtsamma, djupt in
i själen gripande strider, då detmenskliga
hjer-tat utkräfver sin gärd af svaghet; ty äfven den
starkaste natur dukar stundom under för
be-hofvets och den eviga försakelsens kamp. När
nu härtill kommer en annan känsla, smy*
gande sig in i det obevakade hjertat, för att
låta det fullkomligt erfara, huru mycket qval
kan inrymmas i ett menniskobrÖtt; då är
måttet fullt, och sådana stunder, hårda,
förstörande, deras verkan på själen är bevittnad
endast af Gud och den kampande, hvilken
böjer sig i stoftet, för att kyssa den hand, som
pålagt korset. Få voro dock sådana
ögonblick i Frans Mannerstedts lif; ty hans vilja
för det rätta och goda var stark, hans
hjerta rent och hans tro stor. Dessutom var han»
förmåga, att bära lidandets och försakelsens
börda, strykt genom en högsinthet, som
förbjöd honom alt klaga, der ett knot skulle
förekommit honom endast såsom ett vansinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
