Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ledigheten i bens väsende stundom antog ett
skick, hvilket uti mera än-ett afseende skutle
såra Mannerstedt. Vår bjeltinna var
nemligen icke det minsta svärmande, utan ritt
och slätt en innerligt god och förståndig
flicka. Hon fogade sig utan k not uti
nöd-vä od ig heten att låta tingen hafva sin gång,
och hon drömde aldrig om möjligheten af en
liten komedi eller tragedi med den unge
musikläraren. Deremot framstod ingen förfinad
känsla af pligt i form af förebråelse, att
beröfva henne den rena, enkla njutningen af
de sparsamt utdelade glada stunder, hon
kände sig utan rodnad kunna emottaga ännu en
så kort tid.
Undervisningen var slutad, och
Mannerstedt tog sin mössa från det närastående
bordet, innan han ännu vändt sig om. Han
trodde att kapten Ling var qvar, och
stannade derföre tvärt midtuti den stela
bugningen, då han händelsevis kom att se upp
och fann soffan tom. En flyktig blick
omkring rummet förvissade honom, att den
åtminstone icke älskade rivalen var borta.
Hastigt sänktes likväl hans öga åter mot
golfvet, och medan han, något förlägen
öfver sin egen förlägenhet, vred och vände
mössan mellan händerna, buro gossarne ut
notställaren, jemte alla öfriga till
musik-timman hörande saker. Ännu stod
Mannerstedt, sedan de igenslagit dörren, i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
