Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jbtborig ordning, och vår gode professor Lände
äg så trefligt och angenämt stämd,
klappande han Rosa på kinden, och sade: ”Nå, min
flicka, du hade väl oågot ärende till mig
åndå ?*’ .
”Endast en vänlig bön från mina föräldrar,
hvaruti äfven jag af hjertat instämmer,
nera-Jigen att få se farbror Ling i vår husliga
krets om Julafton/*
**Aj, aj!” svarade professorn; *’du ser det
duger icke, mitt barn! Gikten har blifvit
alldeles besatt, sedan jag sist var i
kommerserådets hus. Några utflygter duga icke mera
för gamle Ling. Han får hålla sig hemma,
om han vill någorlunda hafva fred med
denne sin fiende."
”Det gör mig oändligen ledsen,’* försäkrade
Rosa, ’*och kommer äfven att mycket smärta
mina föräldrar och Ferdinand.”
**Bah!” menade professorn, och det gamla,
sarkastiska leendet infann sig åter, samt
thro-nade på hans läppar, ”bah! det betyder
ingenting; den saknaden ger jag ej mycket för!
Men jag hade ändå icke velat afslå en bön
af dig. Kora derföre fram med någon annan,
så vill jag se, om jag icke kan uppfylla den.”
”Lofva bara icke mera, än farbror sedan
vill hålla,” sade Rosa småleende; ”ty jag är
sionad att taga er på orden.*’
”Gör det, min flicka, men raskt och utan
preludier; ty s&dana hatar jag. Säg utau
Professorn. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
