Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- *Menar-]{+*Menar+} han det, min kära kandidat?”
svarade professorn raed elt godt leende. ”Ja
ja, det torde väl vara så; emellertid sätta
menniskorna, genom sina oeftertänksamma
handlingar, sig sjelfva i en hop
nödvändigheter och pligter, som de kunnat vara ifrån,
och hvilka sedan i sin tar medföra
oberäkneliga elaka följder.”
Mannerstedt, som helt och hållet var
obekant med de inre slägtförhållanderna, visste
icke hvart professorn syftade, och ansåg
derföre bäst att tiga; men den gamle herrn
återtog genast, medan han höll sin skarpa
blick stadigt riktad på Frans: ”Min brorson
och hans fästmö till exempel?” Han gjorde
ett litet uppehåll.
”Hvad då?" frågade Mannerstedt med
tem-ligen lugn ton, ehuru den något obetydligt
darrade.
”Dessa, menar jag, hafva just inträdt i
forhållanden och iklädt sig pligter, hvilka,
den ena så väl* som den andra, fruktar jag,
komma att’ falla dem något svåra; ty de
passa icke mera tillsamman, än jag och
flickan skulle göra.”
“Jag har icke den äran att närmare känna
kapten Ling,” svarade Mannerstedt,
bekymrad öfver sin värds mörka tal; ”om
honom kan jag således icke döma. Men
mara-*®ll Widen har jag länge känt och värderat,
och jag vet icke, buru den man skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
