Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, hvilken skall gifva dig mod att bära de
försakelser, som Gudnå’s icke lära uteblifva,
och äfven ingifva dig sådana ord, som kunna
intränga i hennes hjerta, om icke tröstande,
åtminstone lugnande. Mitt öde kommer till
det väsendtligaste att bero på grosshandlaren
Garben, jemte ett par andra fordringsegare,
och jag har skäl att frukta det värsta, men
fruktar likväl mest för den skara varelserutan
skydd, som jag lemnar qvar.**
”De äro icke utan skydd, min dyraste far,’*
inföll Rosa med en ton af innerlig
öfverty-gelse; ”vi skola icke misströsta. Men jag
måste gå. Törs jag likväl först fråga, om jag
icke får bära in litet middag innan herrarne
komma?”
”Nej, mitt barn, icke det ringaste! Få se
om jag till aftonen kan göra dig till viljes;
nu förmår jag ej äta.”
Rosa ville göra en vänlig invändning emot
detta beslut; men fadern kysste henne hastigt
på pannan, och gaf henne ett nytt, ehuru
tnildt tecken att lemna sig ensam, hvilket
flickan hörsammade, med en stum böjning på
hufvudet.
I professor Lings lilla salong sutto tre
personer omkring det enkelt ordnade bordet»
Det var värden, med tvenne sina gäster,
kapten Ferdinand Ling och kandidaten
Man-vrcrstedt, hvilken skulle äta sin sista middag i
H** bos sin gamle gynnare. Klockan 6 på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
