Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ssa —
«ch dertill sjuklig och blind. Meo hvarföre
intjeresserar du dig så mycket derföre, kära
Elisabeth? Jag menar du frågade mig om
detsamma i går?”
”Åh nej, det var något helt annat jag då
talade om. Såsom grannar kan det ju vara
roligt att fråga efter ett och annat. Har du
hört, om magister Wallinder är förlofvad?
Men det kan du väl icke kanna.*’
wJo, min vän, jag känuer ganska vål, att
han icke är det; ty jag vet, att patron S*é
på Skallerbo har, såsom ordspråket säger,
arbetat med både händer och fotter, för att
få honom till mag; men deraf blef
ingenting, ty Wallinder är i vissa fall så styf och
stel som en hä*t. Man får honom icke dit
han ej sjelf vill gå.**
”Nå, kära Herman, bestämda böra alltid
män vara i sina haedlingar; de böra alltid
sjelfva någorlunda veta, hvad de vilja eller
icke. Men hvarföre hade ej Wallinder
någon lust att fria på Skallerbo?”
”Ja, min sota gumma, ta mig bin, om jag
lägger på minnet mera än jag vet.
Förmodligen af orsak att flickan är ful och äfven
dum, säga de som känna henne; men rik är
hon, och det med besked.”
”Det ökar min aktning för Wallinder,”
inföll frun, ”att han icke, i likhet med vår tids
unga män, uppoffrar allt för rikedomen. Det
är ett riktigt nöje att höra, det någon äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
