Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stafligen strålade af glädje. Det var lätt att
se, det något utomordentligt förefallit. —
”Kom hit, min Hicka,** sade han i en ton,
som helt och hållet väckte erinringen af
fordna dagar; ”jag vill tala med dig.” —
Han gick vid dessa ord in i det lilla
sidorummet, och, betagen af mörka, oförklarliga
aningar, följde jag honom. Han tillstängde
omsorgsfullt dörren, och slöt mig sedan i sina
armar, med ett uttryck af faderlig glädje,
jag kunde nästan säga stolthet, hvilken
bestyrkte mina aningar om någon ny
stundande kamp.
?*Hvad har bändt, min bäste far?**
frågade jag, nästan darrande för svaret. ”Hvad är
det som gör pappa så glad?*’
’*Den lyckligaste, mest oväntade
händelse, min Rosa! En utomordentlig Försynens
nåd,*’ tilläde han med verklig rörelse, och
torkade med afviga sidan af handen en tår
ur sitt öga. "En händelse , min flicka, sbxn
icke allenast uppfyller min själ med den
högsta grad af sällhet, jag någonsin rönt under
hela mitt lif, utan äfven med en tacksamhet
mot det högsta Väsendet, som jag aldrig känt
så liHigl, som i närvarande stund.” Jag
bäf-vade allt mera; mitt hjerta hopdrogs af
hemska förebud om stundande sorg. Jag
kunde icke erinra mig ätt under de flydda åren
någonsin hafva sett min far uti en sådan
sinnesrörelse. Vi satte oss. Hela miu varelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
