Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- "Det-]{+"Det+} är godt att pratayttrade professorn
litet småond, *’då man vet att sådana
pröf-ningar aldrig Lomma i fråga. Men jag säger
dig, mitt barn, underhåll aldrig hos
Ferdinand något hopp i den vägen; ty jag vill nu
anförtro dig, dig ensam, att jag, aftonen före
hennes afresa, bed t henne Lomma hit, för att
emotlaga ett litet afsLedsminne (Ör
påkommande behof. Då, ser du, frågade jag henne
i förtroende, om hon icke Lunde förlåta
Ferdinand, och såsom hustru dela hans öde, i
fall jag välsignande lade deras händer
tillsamman. — Men nej! det var fåfängt. Hilda
är en qvinna, sådana det icLe finnes en bland
hundrade. Hon vet hvad hon vill, hvad hon
erLänner för rätt, och derifrån viker hon icLe
en hårsmån. Jag visste att hon nu gicL för
alt tillbringa ett ringa och obemärLt lif på
landet, och trodde att hennes styrLa möjligen
sLulle svigla, vid det prof jag underställde
henne. Men hon förblef sig liL, och jag Lan icke
neLa henne min aLtning och välvilja, ehuru
jag nästan önsLat, att hon varit mindre stolt.
Hon tackade mig innerligen, och gret af
glädje, för det jag ville gifva henne en
dotters rum i milt hjerta och i mitt hus — jag
var nog svag alt vilja hafva dem bosatta här
hos mig. Men hon försäkrade tillika, att
bon aldrig skulle eller kunde ändra sina
tänkesätt, samt att det var henne omöjligt,
efter hvad som förefallit, att någonsin mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
