Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[- Nu-]{+Nu+} sSg fröken upp, och der slod
Wallin-der, våt som en hafsgud och ingalunda i
pre-sterligt skick, med en stor korg fisk på
armen. Då var det förbi med Hildas
förtrytelse; hon skrattade af allt hjerta.
”Jo, vi äro riktigt täcka, brgge två/’
menade hon; ”men huru i Guds namn har
magistern blifvit så illa tilltygad?”
"Jo, ser fröken, det gick ganska behändigt.
Då jag skulle hoppa ur ökstocken, råkode jag
bara att hoppa miste två eller tre steg i
brådskan, och befann mig helt apropos i
vattnet, i stället för på torra landet/’
"Ack, Gud, så oförsigtigt!” yttrade Hilda
med förändrad ton. ’Wien hvad skola vi nu
företaga? Mamma och pnppa aro ute och se
på oyodlingarne; men vill ni vara god och
gå in i min fars rum så länge, skall jag skic*
ka er torra kläder, och sedan kunna vi åter
skratta af hjertans grund, då ni kommer
utstyrd i pappas gråblå frack, med de breda,
gammalmodiga skörten/*
"Det nöjet skall fröken Hilda gå miste om,”
försäkrade Wallinder, i det han bugande gick
baklänges, sedan Hilda emottagit fångsten;
"ty jag sände gossen, den jag hade med mig
som biträde, genast tillbaka till prestgården,
tftt hemta mig en mera passande drägt, för
att kunna uppvakta fröken. Emellertid blir
det väl bäst, att jag afbidar hans återkomst i
löjtnantens kammare, och lera&ar fröken fliida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
