Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne förrän på dödssängen; men då skulle
det ske, för att lagligen kunna insätta henne
såsom arfvinge.” — Hon började gråta vid
detta prof af ädelmod och fin graniringenhet,
och i följd deraf svarade hon: "Ack, bäste
herr professor! Huru lycklig gör mig ej
denna tanke, hvilken jag länge känt och
värderat! Men hvarföre kunna vi, i alla fall,
icke hoppas, att vår gamle, käre vän ännu
länge skänker oss sitt sällskap?”
*’Hvad är det då, som fru
kommerserådinnan känt och värderat?” frågade
professorn med ett leende, alldeles likt det, som
fordom sväfvade öfver hans läppar, och
hvilket helt och hållet bragte den goda frun ur
koncepterna.
**Jag — ack ja, hvad jag känt och
värderat? Hvilken fråga, söta professor Ling!
Naturligtvis är det vår gode och aktade väns
välvilja för Rosa, som jag menar.**
"Ja, det vill jag gerna tro; men jag
fruktar, att fru Widen misstagit sig något om
grunden för denna välvilja. Dock, misstag
hora till lifvets ordning; vi skola lemna
detta.’* Och härvid drog professorn rätt
hjert-Jigt på munnen. Något värdigt, något som
bevittnade att det skulle blifva allvar, låg
deremot i hans ton, då han på nytt började:
”Herrskapet torde erinra sig, att, när jag
väckte förslaget att hjelpa bror Widen åter till
kredit och bergning, nämnde jag tillika, att
Profc8torn. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
