Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål skola vi likväl icke hinna bär i lifvet.
Fullkomlig bet finnes först of van stjernorna.’’’
Uppfylld af stilla 9 heliga känslor, böjde Rosa
sina knän, och lade den gamles magra,
knotiga hand öfver sina tårdränkta ögon. — ”O,
min far," suckade hon djupt, ’’bilden af
denna tid söndersliter min själ, och mitt hjerta
fy lies af qval vid den föreställningen, att det
endast blir Carolina förunnadt, att tillsluta
dessa älskade ögon, dem jag velat kyssa
tillsamman för den långa hvilan."
"Denna afund, min Rosa,** sade professorn
med ett mildt leende, under det han med
handen smekte den af smärta och oro
bleknade kinden, "hoppas jag med Guds hjelp
du skall slippa att föra med dig. Jag tro*
och hoppas!"
"O, nej, nej!” afbröt Rosa högt gråtande.
"Säg ingenting mera; jag vill tusen gånger
hellre afstå alla mina ljufva, dotterliga
pligter åt Carolina. Jag vet ju likväl, att hon
skall väl uppfylla dem.**
MJa visserligen, kära du, det tror jag ock;
men då ser jag er helst hos mig båda, ja
al-Ja fyra. Jag skulle Önska, alt jng äfven hade
min bror och hans familj här, framför allt
Hilda. Det var en bra flicka, och, ser du,
Rosa, när man känner att det lider till slut,
när man skall göra sig resfärdig för den
långa,, vigtiga färden, då glömmes all bitterhet
och småaktig förtret, jordlifvets olyckliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
