Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Friaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augusta von Spalden. Skulle hinder emot detta äktenskap
möta å hennes sida — jag är Öfvertygad att det icke sker &
hans — vare sig al motvilja eller någon férut ingången
förbindelse, så kommer det oaktedt Konstantin Sterner att, med
förstnärada undantag, blifva min ensamme arftagare. Umdev
sådana omständigheter är min önskan, hvars uppfyllande dock
må bero af honom sjelf, att han till Augusta von Spaldens
förmån afstår något mindre belopp utaf arfvot”.......
Några ytterligare förordnanden jemte testators och
vittnens underskrifter slutade handlingen.
’ ”O, gud,” suckade Augusta, ”är jag då nu åter bestämd
att blifva ett offer för andras val!”
”Var ick« tokig, barn!” utropade herr von Spalden och
stirrado på testamentet, liksom han fruktat att allt var ett
gyckel af hans inbillning. ”Offer — hvad täcker du på —
offer . . . har man hört maken ! Jag säger dig, det är en stor,
en oerhörd lycka . . . den saken talar för sig sjelf, Augusta!
1 guds namn, gif hit min frack, .... jag måste genast gå till
borgmästaren.”
”Hvad ser jag, mitt barn, tårar?” yttrade den
öfverlyck-liga modern, under det hon ur väggskåpet framtog sin mans
svarta frack. . . . ”Men låt oss höra,’’ tilläde hon och hängde
fracken på stolskarmen, ”hvad bvofvet till dig innehåller.”
Augusta bröt det på elegant papier d’amour skrifna
bref-vet och läflte: \
”Min nådiga fröken!
Bifogade alskrift, af er aflidne farbroders testamente
torde rättfärdiga de> djerfva steg, jag härmed våga?, att, ehuru
fullkomligt oWMfcdn uppvakta er ^d detta bref; wm dfc vi
båda han$ tväppe månader f$re sin död yttrade önska»
i afse<*nde på en äktenskaplig förbindelse emellan oss, har jag
ansatt mig icke böra lemna er i ovisshet om mina, tänkesätt.
Mitt hjerta har bittijls varit fritt samt helt och hållet,
obero-en4e af den allmakt, som tillskrifves kärleken, men det är
der-före icke kallt och känslolöst. Det kan ni sjelf sluta deraf
att jag icke allenast utan all motvilja* utan äfven med verklig
längtan emotser det ögonblick, då jag får se och lära
personligen känna den, som min aflidne vän så innerligt önskade
måtte blifva mjn , lqd9§gariopa genom lifvet. Denna tidpunkt,
hoppas jag, skall inträffa högst fyra månader härefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
