Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Friaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1»
Som emellertid min kusin och synnerligen värderade vän
ryttmäataren Alexander Konstantin 9ternev i dteasa dagar
reser till Svergft, har jag velat begagna tillfället att med
honom sanda mitt porträtt/ och uttbector mig som en
ynnest att ni titehtes haft»» de» godheten genom honom sända
mig ert eget tillbak». Skalfe, någotf hinder fér en förbindelse
emellan o se redaa frrmasi, öwskar jag att ni med underrättelsen
h&retn vänder er titf min kusin* äfvensom i hvarje arrnat mig
rörande åm ne, ai hvad beskaffenhet dw vara mff. Han eger
mitt oinskränkta fövtroende, oeh aHt bvad som af honom
gö-ren och beslutest är lika gillande som om jag personligen
varit på. stället, ty han förteställer min person icke allfenast i de
angelägenheter, hvilka fér min »kuH nu föra honom till
fäderneslandet, utan ecfc i allt, som står i beröring med det.
besynnerliga förhåU*nde, hrari er farbrors testamente ställt oss’
tiU hvarandra»
I af vaktaa på den efterlängtade tidpunkt, som för mig4
tiU edva* fftttem, tecknar jag med högaktning er ödmjuke
tift-bedpre
Konstantin Sterner.”
:,Det år han, det är bestämdt han — ja, det är ju klart
som dagen!” ropade- frw von Spa)#ten den ema gången efter
den andra. ”Det slår >1# på» håret.. . Låt mig se, huru var
det) nu igen V A. K. Sterner, det betyder Altexandfer
Konstantin, derom är intet tvifvel. . . , Men, min gud, bvad skall han
tätakaioni oss !’? fortsatte bo» i en sönderslitande ton och slog
hän-derna ttilfenm mans al bestértning.
”Hvilken’ han? Hvnd är det som är klart? Hvem skal?
tänka något?‘ frågade postmep^ktoren förundrad^.
”Kors, huru do kan fråga! Ryttmästaren Sterner, vet jag,
som försträckte mig penningarna till Itfsen af brefvet.. . . Men,
det är sant, jag har ej hunnit tala derom ännu/’
”Sterner!” ropade far och’ dotter p& en gåhg. ”Huru
hänger det tillsamman ? Sanrierligem, mwi gumma,” sade
post?-inspektorcii leende, ”fruktar jag icke att allt detta har gjort,
dig yr i hufvudefc ’
”Nå, det kunde ej vara att undra* öfver,” svarade hans
fru* ”men saken eger dock sia fulla riktighet.”’
f Hon berättade nu sina äfventyr på morgonen, främlingens
välvilliga handlingssätt och höll just på att upprepa hans si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
