- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
53

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Bref och bryderi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta utrop gällde, sköt hastigt spinnrocken ifrån sig, skakade
blånskäfvorna frän förklädet och stod gapande framför den
fruktade matmodern.

wNå, så se d& åt, ditt dumma spån, hvad klockan är och
om tiden ej redan är inne att sätta på gröten!”

”Hon fattas tre minuter i 7?” svarade Dora, sedan hon
verkställt befallningen.

”Atertag ditt arbete, tills de tre minuterna äro förlidna!
Tiden är dyrbar — den bör icke onödigtvis bortkastas. Du
tager dig nog af den lättjefulla bvilan, då du hänger öfver
grötgrytan/

”Det år alltf&r ledsamt/’ fortfor fru Svallenius och vände
sig till husmamsellen, ”att slagverket kommit i olag. Det
springes bort mycken tid med att efterse hvad klockan är,
hvilket kunde undvikas, om hon slog. Jag har väl öfver
hundrade gånger sagt till Svallenius att han skulle skaffa bit en
urmakare, som gör verket rent så att det kan slå igen, men
do mil gud vet bäst om det någonsin lönade mödan att
spilla ett förnuftigt ord på den mannen. Jag har nu i sju år
talat mig bes om allt hvad som borde göras, men ban är och

fftrblir lik ett tillhugget. . . . . Men Per, och Moje, skäms ni
icke ungar! Kastar ni allt riset på elden På en gång? Skall
jag gå upp — bvad?”

Darrande af förskräckelse öfver mammas barska stämma,
kröpo de små lurfviga varelserna den ene under Doras ocb den
andre under barnflickans stol, ty så unga de små telningarne
ä» voro, så hade de dock en rik erfarenhet af mammas
allvarsamma 8ätt att handtera riset, Derföre flydde de så hastigt
som möjligt, i den förmodan att hon skulle glömma bort dem
fér något annat, som kunde taga hennes uppmärksamhet i
anspråk.

I detta ögonblick inträdde kyrkoherden till allas förundran
i rummet.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free