Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Ålkorgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gorna med drickspenningar, husmamsellen Gustaf va Björk med
små passande sk&nker och klappade husmodern så vänligt
bedjande på axeln, när hon någon gång fann sig föranlåten att
använda den gamla vanliga metoden för att gifva fart åt sina
underordnades företag.
Under allt detta rökte kyrkoherden i stillhet sin pipa,
läste sina gamla teologiska arbeten och tackade dagligen Gud
och sin unge vän för denna sakernas välsignade ordning.
Antingen tyckte pastorskan att hennes man var ett för
obetydligt ämne att taga hennes uppmärksamhet i anspråk
under de vigtiga sysselsättningar, hon nu hade om händer, eller
ock hade hon i sjelf va verket betydligt vant sig af med den
gamla vanan att gräla och motsäga honom i allt. Åtminstone
var hon, så länge Sterner vistades i huset, endast lik hvarje
annan rask husmoder..................................
Ryttmästaren hade nu återvändt till L—, men lefde i
postinspektorens hus på en ganska främmande fot. Herr von
Spalden emottog honom alltid med afmätt höflighet och tycktes
hafva ålagt sig att som artig värd oafbrutet hålla sin gäst
sällskap. De hundra Ögonen hos Argus voro icke pålitligare
än postinspektorens tvänne.
Sterner, som ganska väl märkte postinspektorens oro och
gissade orsaken dertill, nalkades aldrig Augusta utan att
någon tillfällig händelse gaf anledning dertill, men fortsatte
likväl hvarje dag sina besök. En eftermiddag, då Sterner efter
vanligheten var hos familjen von Spalden, blef postinspektoren
kallad till borgmästaren i ett ämne af vigt. Han gaf sin fru
en betydelsefull vink att intaga hans plats och gick bort med
mörka aningar.
Några minuter hade förflutit sedan postinspektoren
aflägs-nat sig, men ändå var det så tyst i rummet att man hörde
endast ljudet af Augustas synål, hvars fart betydligt ökat sig
efter faderns bortgång och slamret af fru von Spaldens
strump-stickor. Sterner Ögnade, synbart förstämd, igenom ett
tidningsblad. Den arma värdinnan, som kände med sig att hon ej var
i stånd att inleda något passande samtalsämne under sakernas
nuvarande förlägna skick, föreslog slutligen Augusta att spela ett
stycke för ryttmästaren.
*Ett förträffligt förslag, min bästa fru von Spalden —
vi måste genast börja I7* yttrade Sterner och kastade tidningen
ifrån sig. Han uppslog pianot, satte fram en stol och nalka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
