Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Sterners monolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljusare och gladare förespeglingar af hans upprörda fantasi.
Nu sväfvade ett leende öfver hans läppar, och det mörka ögat
blixtrade af en klar eld .. . ”Det är icke orätt, och både
möjligt och säkert skall det blifva!” utropade han högt och
nästan jublande. ”Ja, jag skall d& ändtligen känna en sällhet,
som uppväger sä m&nga års mödor och strid. Den, hvilken
sedan barndomen ej egt ett bjerta. ett hjerta, som känt, lidit
och fröjdats med honom, den, hvilken alltid stått ensam och med
längtansfull trånad sökt, men aldrig funnit ett väsende, som
harmonierade med hans eget, blott den skall kunna fatta min
gränslösa sällhet — i händelse allt går väl !B
Sterner återtog nu de bref, Konstantin lemnat honom, men
hvilka han under deras samtal lagt afsides. Han bröt dem,
genomsåg flera handlingar och ju längre han fortBatte detta
arbete, dess mera försvann det tvekande oroliga uttrycket i hans
ansigte. Klockan var omkring 6 på morgonen, då han afbröts
genom skramlet af en bondkärra, som körde upp på gården.
Han såg genom fönstret och blef varse sin betjent Westerlind,
som steg ur och straxt derefter inträdde i rummet, under det
han helsade med sin vanliga fryntlighet och framförde
”tusende vänliga helsningar från WaUaryds prostgård.”
”Nå, hur går det, Westerlind?1* frågade ryttmästaren.
”Jag kan hafva äran försäkra herr ryttmästaren att alla
reparationer såväl under pastorskons som mitt eget
omedelbara inseende gå med en drift, som är £lädj«fuli att skåda, och
ntomkring blomstrar allt ifiAn potatisriset ända upp till
sjelf-va de sköna auriklerna och de hvita pingstliljorna; och i
hörnet af hvaije qvarter har fru Svallenius’ egen hand
bildat infloial-bokstftfverna till herr ryttmästaren* namn med
indiansk krasse oeh potientia. Således tror jag för visst att
herr ryttmästatren blir belåten med alltsammans, ifall, hvad vi
hoppas, herr ryttmästaren reser åt Sorrby till pingsthelgen.97
”Nå, allt det der fägnar mig mycket, min käre
Westerlind!” sade ryttmästaren leende. ”Ar målningen i det gröna
hörnrummet redan slutad? Du vet att jag ärnar taga detta
i besittning för min enskilta räkning.”
”Allt är der färdigt till herras emottagande, men detta
är också det enda rum på stället som ännu kan skryta af
ett ordnadt utseende. Förliden tisdag voro mamsell Björk och
jungfru Anna der för att på prostivmans befallning tvätta
fönstren, uppsätta gardinerna och kläda möblerna mod de röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
