Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. En scen ur gamla romantikens skola - 24. Postinspektoren gör nya rön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dörren derinne!” Förskräckt och darrande gömde flickan sitt
ansigte i den usla halmen, men kornett Stålkrona fattade sin
bössa och gick med raska steg och käck min emot dörren.
I samma ögonblick sparkades den upp med en s&dan häftighet
att trärigeln for långt bort i rummet, och tvänne karlar af ett
högst tvetydigt utseende inrusade, släpande emellan sig eu
andlig man. Ehuru hans egentliga anda redan af förskräckelse
syntes vara flydd, utvisade dock den hvita fladdrande prestkragen
att han tillhörde det vördiga ståndet. Efter dem följde ett
fruntimmer, som åtminstone icke förlorat förmågan att skrika.
Den genomblötta kappan hängde slokigt ned&t axlarne, och
så snart hon kommit in, skyndade hon under de grufligaste
jemmerrop fram till den unge andlige och tryckte honom till
sitt bröst. Regnet strömmade af de fyra sist inkomna
personerna ned på golfvet, hvilket nu kunde anses för en liten insjö,
och den olyckliga damen i kappan väckte erinringen om någon
kammarfru ur hafsfruns hofstat, som, buren på skyhöga vågor,
blifvit i följd af någon olyckshändelse uppkastad på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
