Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dåliga nyheter. Westerlinds observationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Men, Westerlind,’* frågade Sterner, som med möda höll
»ig lugn till det yttre, "hvarifrån bar du allt detta? Drän^
gen från Sorrbypark kan icke hafva berättat dvt just så.”
”Nej, om herr ryttmästaren ej tar illa upp, så måste jag
rara uppriktig. Inspektörens dotter Lisette är så der midt
emellan husmamsell och kammarjungfru på Sorrbypark, och
som hon gerna ville göra ett springande hem, gick hon i
drängens ställe, men derom skulle ingen veta något. Hon
ta-ladeom alltsammans för mig och sit» mor, och hvart ord var
sanning, ty hon var uppe med fröken Rora från första stund
allt intiildess hon sprang hitöfver för att berätta det.
Fröken skall vara allmänt älskad, och derföre är förskräckelsen
stor både bland slägten och tjenstfolket. Och mycket
funderade Lisette på hvad hon trodde sig ha förrådt, hon, som är
så artig mot alla."
En kallsvett öfvergick Sterner. nHuru snart kan doktorn
komma?’* frågade han.
*Icke förrän i morgon bittida, om han än reser hela
natten."
Som Westerlind nu tyckte att något vidare ej var att
säga om den saken, tog han sig friheten att sjelf byta om
samtalsämne och började med den anspråkslösa frågan : Hura
tycker herr ryttmästaren om rummet oeh anordningarne V Jag
har bjudit till så mveket som möjligt att inrätta det efter
ryttmästarens smak otih vanliga bruk.’
’’Dit är sant, Westerlind!” svarade Sterner, hvilken blott
till hälften nppfattadt sin betjents yttrande.
’Knntflnda ryttmästaren nn befaller upp kaffet?”
”Mycket nöjd, Westerlind — allt är snyggt och trefiigt.
Du är en uppmärksam och förståndig gosse!” &ade Sterner,
som, försänkt i frina egna betraktelser, trodde att han ännu
talade om rummet.
”Hm,” tänkte Westerlind. jag menar att han börjar yra
den med.” Efter ett par ögonblick frågade han dristigt: ”Mår
inte herr ryttmästaren väl?v
”Inte mår väl ... är du rasande hur kan du fråga
så?” sade Sterner, uppvaknande ur sina drömmar, och såg
skarpt på betjenten.
”Gud bevars, jag mente icke något ondt, jag tänkte blott
att Så kunde vara, emedan ryttmästaren svarade så konstigt,
då jag i all ödmjukhet framställde om jäg fick bära upp kaffet.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
