Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Arfsynden. Frukten af Westerlinds observationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det blott var ett ögonblickligt misstroende — jag vet ocb
tror att ni icke ville förolämpa mig!”
"O, nej, Gud vet att jag icke ville det! Men jag lider
af aik dotta. Jag lider af att mitt förnuft törs anklaga er
mot . . . mot. .. min känsla.” Hon såg boncm härvid så
öfver-låtande varmt i ögat, att han behöfde hela sin sjelfbeherrskning
för att afhålla sig från att sluta den älskade till sitt våldsamt
klappande hjerta. Men detta skulle han under sakernas
nuvarande ställning aldrig hafva förlåtit sig.
Stridande med mångfaldiga olikartade känslor, böjde han
sig ned till henne och sade innerligt: ”Jag tror dig, Augusta!
Du är mig dubbelt kär för din oskuldsfulla bekännelse, men
också dubbek helig... Gud vare u»ed dig... Vi se ej
hvar-andra förrän jag kommer med min kusin, ty jag är blott en
menniska, och sårdana stunder som denna få icke nu förnyas
— farväl!” Han tryckte hennes hand till sina läppar och
skyndade bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
