- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
87

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Nyheter från badet i *** - 15. Far och dotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En god timma satt ryttmästaren försänkt i djupa tnnkar,
sedan han läst kornettens bref. På hans drag vexlade i
snabbt lopp smärta och vrede. Stundom lyste dock en stråle
af tillfredsställelse i hans öga. Tydligen voro hans känslor
mycket delade.

I detta ögonblick inträdde arftagaren. Ryttmästaren
stoppade med beundransvärd likgiltighet brefvet hos sig och
återtog sin vanliga lugna hållning, innan den anträdande hunnit
märka att det minsta störande förefallit.

*

15.


Far och dotter.



Trygg och glad jag seglar: min si ål förtröstar —

Hand på ror et och andakt i troget hjerta !

Följ mig troget, himmchka lugn i stormen,

Följ mig i döden /

Nicander.

Då arftagaren sent om aftonen återkom från ryttmästaren,
syntes han nedslagen och dyster. Augusta tyckte att han såg
så lidande ut att det grep henne in i själen. Hon visste
hvad det ville säga att lida.

”Ni bör göra en resa !n sade hon deltagande. ”Lifvet här
blir er för enformigt — gör det, jag ber er!” Hon hade
aldrig talat så vänligt med honom. ”Frånvaron skulle vara
oss nyttig: dessa jemt förnyade uppträden skaka oss båda för
mycket.11

”Och huru länge tror ni väl att frånvaron kan räcka ?
Missled icke er sjelf — vårt Ödo måste snart* afgöras, ty
menskligt tålamod står ej ut härmed.” Han gick med mörk
uppsyn ifrån henne.

”Stanna ett ögonblick!” bad Augusta. Han vände sig
om. ”1 morgon, herr Sterner, i morgon blir ni fri! Jag
skall då bestämdt tala vid min far.n

Han bugade sig tigande och gick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free