- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
104

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. De resande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18.


De resande.



Det är det )uirdaste jag vet,

När ödet älskarns bqjor los* ar

Oeh harmsen hans gudomlighet

Ben bild,* hon honom skänkte, krossar.

Lidner.

Natten mellan den 12 och 13 augusti rullade en väl
tillsluten resvagn på gatorna i L— och stannade utanför
traktör Tejfers hotel. Läsaren bör nemligen veta att den
hedersmannen byggt på och utvidgat det förut så kallade värdshuset
i en skala, som uti egarens ögon rättfärdigade byggnadens
anspråk på en utsöktare titel.

Vagnen höll, skjutsbonden steg af, klappade med sin
väldiga hand först på hästarne och sedan på husets port. Efter en
stund öppnades ett fönster,» och herr Tejfer sjelf, halfklädd,
stack ut hufvudet. vHvem är det?w frågade han gäspande.

”Resande!" svarade skjutsbonden.

ÄDet begriper jag nog, ditt dumhufvud — men hvad är
det för folk ? n

"Det vet jag inte!1’ återtog skjutsbonden. ”De var ej ur
vagnen på förra gästgifvargården. Jag var beställd förut
och spände bara i, när vagnen kom.”

Högst obelåten slog traktör Tejfer igen fönstret, och efter
en half qvarts väntan öppnades portarne, och de resande fingo
köra in på gården.

”öppna vagnsdörren!” hördes en befallande röst inifrån;
och sedan skjutsbonden efter mycket bråk lyckats efterkomma
tillsägelsen, nedsteg ett fetlagdt fruntimmer, och efter henne
följde ett annat, hvars smärta gestalt och lätta rörelser
tillkänna-gåfvo ungdomens behag och ledighet, ehuru den slöja, nattens
dunkel utbred t öfver det hela, gjorde det omöjligt att tydligt
urskilja formerna.

Tysta som vålnader följde damerna en sömnig
värdshusjungfru till n:o 2, samma rum der vi varit en gång förut i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free