Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. De resande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Men så kom han ju ändå?" frågade fru Stoltsenbäck
vidare.
”Ja, bevara, efter sju sorger och en nöd kom ändtligen
han, som göra*t skulle; men då kan herrskapet tro här var
ett väsen! Ryttmästaren mötte honom i Helsingborg, och
aftonen då de anlände hit, var postinspektorens hus illptnineradt
från förstugan till vinden; och det var så mycket folk både
utom och inom, så att flera personer höllo på att blifva
ihjäl-trampade, och ett litet barn, som de lånat af guldsmed
Hjert-bergs, för att föreställa en engel på ett altare, blef nära
upp-brändt.”
"Bevare mig Gud, sådana galenskaper!" ropade fru
Stolt-senbäck. "Men friaren, jungfru lilla, hvart tog han vägen?"
”Åh, han har varit hos postinspektorens hela tiden, till»
för några dagar sedan, då han reste bort. Ryttmästaren
lem-<iade staden ett par timmar förut, och sedan har man ej hört
af dem."
"Hvad?” ropade Henriette och sprang hastigt upp från
stolen. "Äro de resta? Är fästmannen borta?"
"Ja, men de skola komma tillbaka. Åtminstone måste
arftagaren vara här, innan klockan 11 i morgon förmiddag, ty
det vet jag med all säkerhet att lysningen skall uttagas i
morgon.”
”Men vet hon också, jungfru lilla, med all säkerhet
hvilken af de båda herrarne är brudgummen?’ frågade fru
Stoltsenbäck.”
"Jo, mycket beståmdt, hennes nåd! Det är han, som sist
kom, den gladlynte, vackre herrn med glasögonen, arftagaren,
vet jag — på det tviflar ingen i hela L—.”
"Godt, min lilla, då tviflar icke jag heller.... Vi
be-höfva nu hvila." Fru Stoltsenbäck gaf derpå med en nådig
nickuing tillkänna att förhöret var slutadt.
Flickan samlade alla sakerna på sin stora bricka, öfver*
än en gång att allt var i behörig ordning i rummet, neg
och önskade herrskapet en god natt.”
"Vi vilja hafva kaffe klockan 8, och färskt godt
småbröd.".......
”Jag blir alldeles hufvudyr af allt detta! Hur skall det
slutas?” sade Henriette otåligt, sedan flickan stängt dörren.
"Det* får morgondagen upplysa!” svarade fru mamma
lugnt och afklädde sig. "Godnatt Henriette!" Ljusen släcktes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
