Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 19. Pröfningen
- 2. Villervallan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
na stund icka mäktig att beherrska sig sjelf. Föredrag
således ett mindre ondt för ett stöire!n
”Det gifves intet större,” sade Augusta djupt rodnande
af blygsel, ”och jag fogar mig icke den.’’
"Nog — vi få se om jag ej kan bringa dig till lydnad!*
Postinspektoren närmade sig hastigt och utsträckte handen
för att fatta den darrande dottren, då låset öppnades utifrån,
dörren sprang upp och Augusta, som ärnade fly ur rummet,
föll i ryttmästarens utsträckta armar.
*
2.
Villervallan.
–––––-hiU!
Himmel, aek, hvad syn tom billigt mig
förskräcker l
Hvad hisklig hamn oas möter här!
Förmätne, aägt hvad gör du derf
Fru Lennorbn.
En god stund stod postinspektoren villrådig huru han
ander sådana omständigheter skulle förhålla sig. Han hade
aldrig läst eller hört omtalas någon far, som varit försatt i
denna belägenhet. Nu, just då hans faderliga myndighet, hans
o-rubbliga vilja skulle fira sin högsta triumf, kommer den
olycksaliga menniskan, liksom nedfallen från skyarne, och förstör
hela hans verk! Liksom ingen likgiltigare person funnits &n
han, liksom allt fadersvälde försvunnit, behagar den
oförskämde ryttmästaren midtför hans faderliga näsa sluta flickan i sina
armar, och det så fast som om han aldrig ärnade släppa
henne, och utropa den ena gången efter den andra: ”Lugna dig,
min älskade flicka! Du hvilar vid den mannens hjerta,
hvilken snart hoppas blifva din make! Förlåt mig, Augusta, alla
de smärtsamma stunder, jag förorsakat dig genom denna
pröf-ning! Du har hjeltemodigt bestått den, och vida öfver min
väntan har du uppfyllt mitt hopp. Hela initt lif »kall ock
vnra sti oafbruten kedja af kärlek och tacksamhet.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0275.html
