Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Huruledes en man ooh fader upprättar sitt sjunkna anseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vida han ieke, af egen fri vilja, till hennes förmån vill afstå
en mindre summa.’ Å hennes v&gnar och i egenskap af
fader och giftoman afs&ger jag mig hårmed på det
högtidligaste åran och förmånen af den förbindelse, som min aflidne
broder i sitt testamente omnämner, och på samma gång fr
iså-ger jag er från den af ert ädelmod beroende delningen. Emot
dessa vilkor å min sida, hvaremot lagen ingenting kan
invända, utbeder jag mig blott att ni ju förr desto hellre visar
mig den artigheten att lemna mitt hus.9
Vid slutet af detta tal, det humanaste och lugnaste
postinspektoren någonsin hållit, bugade han sig med ett kallt
leende, hvarmed han tycktes vilja tillägga: ”Svara mig
här-om du kan!”
Allas ögon riktades på ryttmästaren, och Augusta kände
en darrning genombäfva hela sitt väsende. Efter eit stunds
tystnad svarade Sterner, i det han kastade en frimodig blick
omkring sällskapet, på hvilket hans hållning och sjelf
beherrsk-ning gjorde ett fördelaktigt intryck:
’’Min bäste herr von Spaldeu! Så vidt denna förklaring
af-ser lagens tillämpning på testamentet, är den alldeles obestrid*
lig, men jag ber er dock ihågkomma att just den lag, ni
åberopar, kan ikläda sig sjelf giftomannaskapet, ifall en far
missbrukar den makt och myndighet, som honom tillhör. En
dotters lydnad för en far grundar sig på den kärlek och aktning,
naturen hos hvarje tänkande väsende nedlagt för föräldrarne,
men ej på lifegenkap; och ingen lag bjuder henne att
hembära sitt lifs lycka och sällhet såsom offer för en orättvis nyck,
vore det ock en fars. I följd häraf ber jag er på det
allvarligaste vara öfvertygad att alla de hinder och skäl, ni kan
uppställa, skola af mig mötas med lika många motskäl. Låt
derföre till vår gemensamma tillfredsställelse och glädje beveka
er i godo, så af t jag som min älskade hustru må få föra
Augusta till Sorrby, innan de ännu gröna bladen hnnnit gulna.*
Detta svar, så rakt stridande emot postinspektorens
väntan, satte honom i en ny och plågsam förlägenhet huru han
skulle bibehålla den höga och myndiga ton, han antagit. Vid
sin kalla, bittra förklaring räknade han på en uppbrusande
vrede och sårad hederskänsla hos Sterner; men när detta icke
inträffade, iusåg han att det blef honom oändligen svårt att
hålla en sådan motståndare på den punkt, han önskade.
Något nedstämd svarade han således:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
