Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 32. Westerlinds bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ Mag medger ett det Tar hårdt, ocb det minsta du af
mig kan fordra i ersättning derför," sade ryttmästaren leende,
rär att jag bjuder till att förvandla din dröm i verklighet,
hvilket jag på min ära också skall försöka.”
”Tack för detta tröstefulla löfte, redlige vän! Håll bara
ord, så skall jag aldrig ångra de många herrliga fraser och
själfulla uttryck, jag bortkastat på din fästmös hårda hjerta...
Men, bevara mig,Ä tilläde Konstantin, sprang hastigt upp och
förde sin kusin till spegeln, "ser du väl ut som en fästman,
hvilken tänker såtta sig till förlofningshögtidens middagsbord!
Du är ju så neddammad som du kom från resan. Fort,
packa dig af till Hjertbergs och besörj om din klädsel! Nu lär
det blifva din tur att ikläda dig den ärbara, vigtiga, svarta
drägten. Jag bar med mycken omsorg nedlagt min och hoppas
att, då den framtages nästa gång, det måtte vara på en annan
lugn och klar fredagsmorgon, då vi båda gifva oss af till
Wallaryd att väcka gubben Svallenius.”
Ryttmästaren nikade bifall, kastade kappan omkring sig
och skyndade att taga Konstantins vink i akt.
”Min kära Westerlind," sade Sterner, under det den förre
beställsamt hjelpte sin herre med omklädningen, rjag känner af
gammalt att du har en oöfvervinnelig lust att berätta nyheter.
Det vare dig derföre tillåtet att i den goda staden L—
utsprida den oväntade omständigheten att det nästa söndag åtta
dagar lyses för mig och fröken von Spalden. Löjtnant
Konstantin och jag hade för att roa oss litet ombytt roller; men
under den tid han passerat för arftagare, måste du, efter
hvad jag kan förmoda, tittat i korten bakom hans rygg och
med dina upptäckter tjenat ett visst gammalt fruntimmer, som
omöjligen på annat sätt kunnat erfara hans hemlighet och
förmodligen betalt dig väl för besväret. Att tukta dig med
några goda portioner prygel blir min kusins ensak, men jag
vill icke hafva några spioner i min tjenst. Du är således
med denna dag skild ifrån mig.n
Detta var höjden af all olycka för Westerlind. Att ej mera
få se den vackra Anna på Wallaryds pre st gård, den vackra
kammarjungfrun på Sorrbypark, aldrig mera få njuta af det
beqväma lifvet på Sorrby — hvad ville han ej våga för att
åter komma i besittning af dessa förmåner! Men att göra
den ringaste invändning *ller det aflägsnaste försök till
rättfärdigande, sedan hans herres skarpa blick jagat den vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
