- Project Runeberg -  Representanten. Romantisk berättelse /
147

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24. Gamla bekantskaper förnyade - 25. Vistelsen på Brunkenäs. Grannar ooh vänner. Konstantins nederlag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hen hvad säger Konstantin, min vän — borde icke han också
hafva ett ord med?9

”Åh, han f&r ge med sig!” sade ryttmästaren leende. ”Det
blir en pröfning mera p& hans meritförteckning.”

Nu ljöd klockan till sammanringning, och alla beg&fvo
sig in i kyrkan, der magister Trasselin snart uppträdde och
höll ett oklanderligt föredrag öfver dagens text.

*

25.


Vistelsen på Brunkenäs. Grannar ooh vänner.
Konstantins nederlag.



Ar ni nu alla församlade här?

Bbllman.

Samma dag om aftonen återfinna vi församlade i
salongen på Brnnkenås alla våra gamla bekanta från ”Waldemar
Klein. *

H&r, framför ett divansbord, sitter på en låg soffa en ål»
drig matrona, hvars rörliga drag och lifliga samtalsförmåga
åro oför&ndrade. Det &r fru von Horst. Framför bordet på
andra sidan står, i en vördnadsfull lyssnande ställning,
rytt-m&staren och afhör hennes omständliga’ berättelser om ftytU
ningen från W—, ankomsten till landet, med alla jemförelser,
besvärligheter och behag. Emellanåt skickar han en
längtans-fnll blick till sin hustru, hvilken äfven sitter i soffan bredvid
den gamla damen, men, som det tyckes, vida angenämare
underhållen af en ung, något blek, men fin herre, med hvilken
hon synbarligen road förer ett ledigt och lifligt samtal. Det
är brukspatron St—hal. Något längre bort, vid ett stort rundt
bord, sitter fru Klein, den älskvärda*värdinnan, och slår i té.
Midt-emot, på en taburett vid fönstret, befann sig patronessan St—hal;
och här synes äfven löjtnant Konstantin, med den ädlaste
sjelf-försakelse och med längtan och oro bannlysta, hafva kommit i
ro på en stol emellan bägge fruntimren — intet epår af dåligt
lynne, all sorg försvunnen, beställsam, artig och älskvärd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:54:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrepres/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free