Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men uppfyller du ej det vilkor, jag nyss nämde, så var
förvissad, att du skall lära känna mig från en annan sida: du
skapar dig då sjelf en herre, under hvars vilja du skall blifva
den första att få lära lydnad!»
»Hvad vill du då, vill du taga lifvet af mig?» frågade
hans hustru, halfgråtande af förargelse och skrämsel.
»Ingalunda! Jag vill blott, att du bär dig förnuftigt åt
och tager saken lugnt. Du bör först veta och förstå, att
Erika är en fullkomlig motsats till dig: hon är ung, vacker,
blygsam, mild och behaglig. Jag har icke dagligen kunnat
se henne utan att inse detta. Deijemte insmög sig en
känsla, som den fattiga, men hederliga flickan var för stolt och
dygdig att besvara. I eftermiddags, då du var borta,
begagnade jag tillfället. Jag skickade bort flickungen och
pröf-vade min vältalighet på nytt. Erikas hårdnackenhet förtröt
mig. Nog af: den stackars varelsen tog sin tillflykt genom
fönstret; och om du äfven vill veta hvarföre jag det oaktadt
qvarstannade, så vill jag säga dig, att det skedde i hopp att
dufvan skulle återkomma, då hon trodde höken utflugen.
Detta är i korthet sammanhanget. Jag föraktar att
ihopsmida några osanningar, och du kan så säkert trygga dig
vid mitt ord i detta hänseende, som du gör, då jag gifver
det till borgen i andra affärer. Men du finner väl tillika,
att du för bådas vår skull, din egen isynnerhet, gör bäst i
att låtsa som om ingenting har passerat.»
»Tackar ödmjukast, det kan du tro! Jag undrar just
hvad jag med tiden skulle ha att vänta, om jag behölle den
der?»
»Vackert, vackert, min vän! Du har dervid ingenting
att frukta. Den fara, Erika i dag för min skull varit
underkastad har gjort mig ondt; och jag lofvar dig vid min salighet,
att flickan skall hädanefter vara alldeles fredad för all
efterhängsenhet från min sida. I samma stund du är invigd i
hemligheten, inser du väl, att det förnämsta behaget är borta.
Vänd derföre i all sköns lugn och beskedlighet tillbaka i
trädgården. Som en artig man infinner jag mig straxt efter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
