- Project Runeberg -  Rosen på Tistelön. Berättelse från vestra skärgården /
44

(1882) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tulljakten nalkades nu, och jaktlöjtnanten prejade
båten för tredje gången.

Haraldsson erkände sig hafva förbjudna varor om bord,
men underkastade sig, emedan all strid ändå nu vore
för-gäfves.

»Det fågnar mig att ni ändtligen erkänner sådant!»
svarade Amman med en viss förlåtlig stolthet. »Men bättre
hade varit, om ni sparat oss begge ett vågstycke, som nära
kostat både fartyg och lif. Men lägg bi nu, så att jakten
kan komma långsides!»

Haraldsson lydde med ett utseende af ödmjuk
undergif-venhet, och inom några ögonblick låg ändtligen, efter den
ihärdiga striden, kronobåten sida vid sida med sälskyttames.

»Nu är det vår tur, Mårten, att spela herrar och
betala det packet!» sade jaktlöjtnanten och beredde sig att
stiga öfver relingen; men förrän han hunnit verkställa sitt
beslut, hade Haraldsson omärkligt fattat sin studsare och
lagt an ... nästa ögonblick brann den af — och den
hederlige gubben Amman, hvilken så värdigt beträdt sin farliga
tjenstebefattning, föll med krossadt hufvud framstupa öfver
lurendrejames båt.

Nästan liktidigt befann sig Birger om bord på tulljakten,
och efter ett kort, men förfärligt brottande med de begge
jaktkarlame, hvilket erfordrade hela Birgers jettelika styrka,
kastades den ene i hafvet och den andre, den ihärdige, raske
Mårten, krossades af gevärskolfven, då han redan till hälften
lyckats draga Birger öfver relingen. Begge tumlade tillbaka
mot däcket, och Mårtens sista ord voro: »Din blodhund, då
du en gång dinglar i galgen, kommer du väl i håg den här
leken; och när din syndiga själ lemnat din eländiga kropp,
skall du inför Gud svara mig för mina två gossar, som du
gjort faderlösa!»

Omedelbart på detta ohyggliga uppträde borrades jakten,
sedan den nemligen först blifvit undersökt af den roflystne
Haraldsson, som lade sig till en del af tågverket och
fastsurrade liken vid tofterna. Och med de sista ringlame af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcrpt/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free