Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åttonde kapitlet.
Hårdt har hon kämpat, mycket har hon lidit:
Des» barm &r sårad och dess pulsar tömda.
Och hon förföljs ännu. En flykting är
Dess tanke, ntan riktning, ntan hem.
Dock jagas äfven han af sorgens härar,
flvarthelst han irrar, sökande en fristad.
J. L. Runeberg.
Något öfver en vecka hade förflutit.
I gafvelkammaren var det skumt. Gabriella låg, med
den nya dockan på armen, insomnad i ena soffhörnet, och
Erika stod, q vald af mörka föreställningar, vid fönstret och
tänkte på den sig allt mera närmande stunden, då hon
skulle återse Birger. Han hade redan några timmar varit
hemma, men en ångest, som hon icke kunnat öfvervinna,
hade hindrat henne att gå ned och bedja honom vara
välkommen.
I Erikas hufvud arbetade en tanke, hvilken ständigt
förföljde henne. Än antog den skepnaden af pligt, än af
synd; och grubblandet på den städse olösta gåtan tärde
hennes lifskraft, utan att lemna något stöd åt öfvertygelsen.
Det uppträde, som egt rum aftonen före den bekanta
mordnatten, hade inbränt sig i Erikas hjerta, och hennes
verksamma inbillning upprepade beständigt hvarje särskilt
del. Hvad Birger blefve i en framtid, hvarje syndig gerning
han kunde komma att begå, vältrades på henne: hennes
namn skulle blifva en lösen för brott och olyckor — för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
